Jag och Per tänkte ge oss på det här med att odla och plantera.
Först ut är en chilifrukt som Per hade torkat frön från. Alldeles egen köpt i butik. Den planterades för ca en vecka sedan och är redan sugen på våren.
Nummer två är persilja som planterades igår. Inte mycket för världen just nu, men kanske om en någon vecka eller två.Life or Something Like It var tisdagens film på SVT. Enkel story och ett förutsägbart slut är vanligtvis ingen höjdare. Denna dag blev det dock till en ganska lagom "feel good"-upplevelse i det lilla hemmet i Johanneshov. Något som var än mer överraskande var att den faktiskt hade en ganska vettig moralkaka. Positivt överraskad. Tack.
Jag och Daniel gick på konsert med El Perro del Mar i torsdags. Kvällens huvudakt var egentligen Lykke Li men hon fick tyvärr ställa in på grund av halsont. Istället blev Ass förband till El Perro...
Det var dessutom oerhört skönt och härligt med en sittkonsert istället för den vanliga "stå-och-gruffa"-modellen.
Efteråt gick vi på Garlic & Shots. Friterade potatisskal och isterband med mos sköljdes ner med öl. Husmanskost på ett stiligt sätt helt klart. Stället gick i en 60-tals Elviskänsla och deras twist med att ha vitlök i allt de serverar kändes väldigt bra. Roligt och gott! Kanske lite hög prisklass, men det kunde ha varit värre också.
A snippet that I like... no more, no less.
Hello my love
It's getting cold on this island
I'm sad alone
I'm so sad on my own
The truth is
We were much too young
Now I'm looking for you
Jag känner mig tom. Det är inte en speciellt rolig känsla. Jag lever och fungerar rent fysiskt, men jag undrar ibland: "för vad?". På insidan känner jag mig död. Det fanns en gång ett driv i mig som jag inte känner av längre. Det fanns en Mattias som trots sin bitska uppsyn och pessimistiska kommentarer hade en visst lust och glädje i det han skapade.
Nu känner jag mig till största delen tom. Som om Krabban Sebastian hade tappat sitt skal. Eller kanske snarare har tappat både taktpinnen och sin musa.
Visst finns det saker att glädjas åt, men vid vissa tillfällen är jag trots allt lite rädd för framtiden.
Jag har förut talat om en Läcker färgglad grönsakspaj. Igår lagade jag den igen men med ytterliggare en modifikation; Sparris och soltorkade tomater. Riktigt bra!
Här är resultatet:
"But I do", he insisted. "It makes me feel as though... as though I were more me, if you see what I mean. More on my own, not so completely a part of something else. Not just a cell in the social body. Yes, I know even Epsilons are useful! And I damn well wish I weren't".
And I wish that I had taken that class when I had the opportunity. I wonder if I do because it's too late. I could have learned something of real value.
Posts
All Comments
