flooded vacation

it might be a magnification but it feels like my vacation got flooded. rain and bad weather are more or less the only things i've seen so far. sure, it's relaxing but it's also getting to the point when it is boring. haven't even got the opportunity to go fishing. but who am i to complain when last-minute charters are sky rocketing in price and my plan to go to new york city crashed in bad timing? at least i am free to do whatever i want. even if it usually means alone.

there are still hopes of doing one (or maybe two) of the following alternative plans:

• road trip in sweden
• buss to europe
• finding that super cheap last-minute trip to the sun
• (open spot for suggestions)

if everything else fails, i will be even more excited about using my saved vacation week in the fall.

Yearly Déjà Vu

I början av 2008 upplevde jag en känslomässigt jobbig situation på en flygplats. Arlanda flygplats, Stockholm. Efter detta följde en period av tomhet och tristess innan jag, första veckan i Februari, kunde återgå till vardagsrutinen i form av mitt exjobb.

Nu är det 2009, men ganska exakt på dagen ett år senare fick jag än en gång se mig stående på en flygplats, denna gång Orly i Paris. Med nyårslöftet "var inte så tidsoptimistisk" i huvet fick jag se mitt flyg lämna Paris med mig ståendes kvar.

Nu sitter jag dessutom här, lite lätt omotiverad och på gränsen till handligsförlamad, i väntan på att första veckan i Februari gå på vardagsrutinen igen. Nytt jobb, nytt år, vilket båda känns spännande, men situationen är känns trots allt väldigt bekant.

Have I lived this one before?

The Pursuit of Happyness, part I

Två veckor in i en pojkdröm. Pinball Dreams skapare sitter vid bordet bredvid. Var det såhär jag ville ha det? Var detta min dröm? Är den nu uppnådd?

I mina uppgifter skickas jag mellan hopp, förtvivlan och finess. Känslan av att vara lite förvirrad bland tusentals rader kod, som dessutom uppdateras varje timme, är inget jag njuter av direkt. Men känslan att trots förvirringen lyckas räta ut ett och annat och få ett resultat är desto roligare. Ska min fulkod in här? Build failed efter första incheckningen. Apan gråter. Crap! En fix här. Assert error! Ett fulhack där! Success! Apan blev glad igen.

Vem är jag i detta rum? Just nu är jag medelmåttan. Den nye, den förvirrade, den som vill passa in så fort det bara går. Den med potential?

Jag saknar fortfarande min musa.

I'm glad you asked

My life is a joyless existence. I go to work, I eat, I sleep. Basically totally alone and lonely all the time.
From Garden Party (Trailer), alternated with care.

Tyvärr känner jag så just nu. Förutom att jag har semester för tillfället. Vad ska jag göra åt det? Hade inte tänkt göra så mycket faktiskt. David tipsade om att skaffa en 5-årsplan. Alltså en plan jag hoppas uppfylla inom 5-år, helst tidigare. Here goes:

• Flytta utomlands (kanske inom EA).
  
• Besöka minst en ny världsdel.
• Bara äta vegetariskt.
  
• Träna upp mig några kilo.
• Läsa regelbundet.
• Ta mitt fotointresse på allvar.
  

Planen är kanske inte huggen i sten men något liknande bör det bli.

Traveling in the railway wagon

Jag färdas i en godsvagn till Värmland för att fira Midsommar. Tåget är smockat och somliga får stå. Barnskrik, klagomål och glada samtal kämpar om ljudrummet. Jag stänger ganska snart ute verkligheten med musik och en god bok. I Karlstad väntar sillar, nubbar, potatisar och vänner i en varierad kompott. Om det inte vore för att vädret tittar surt på oss hade det kanske blivit en sittning utomhus. Nu lutar det snarare åt att Tobias nya lya får ge oss tak över huvet.

Det är trots allt inte fy skam. Huvudsaken är att man får vara med glada vänner och än finns hoppet om lite sol.

You look so beautiful, I look such a mess

Det är synd när man inte får se det man tycker är allra vackrast. Ibland finns det bara på bild. Ibland är bilderna för gamla.

Sverige är varmt. Jag och Per äter glass medans vi förtrollas av skeppet Götheborg. Jisses! Det är verkligen snyggt!

Gott och blandat

Tömde precis kameran från lite bilder. Några från Valborg och två från Kristi himmelsfärds dag. Dessutom uppdatering av vårt odlingsprojekt.

Varsågoda!

Subway

It is all quiet and people are on their way home from work. Aviod looking at people at all cost.
A homeless man falls forward after falling asleep in his chair. Don't look. Are everyone by themselves? Seems sad to me. I play with the phone. Two stations left.
I feel alienated. People are wearing black, grey and army green. The subway stops. I am "home". The result of my choices and hard work.

Rak(t) i ryggen

Mitt hjärta ligger på sjukhem. För att hantera detta så har jag under våren spelat en hel del World of Warcraft. Fånigt tycker vissa. Roligt tycker andra. Skönt tycker jag.

Men det kommer inte helt utan konsekvenser. Alla dessa (extra) timmar vid datorn där jag mer eller mindre stirrar en liten gnome rakt i ryggen måste förtjänas på något sätt. Mitt (och Pers) straff, eller belöning, om man så vill, är att vi springer runt en slinga i skogen, går till jobbet (ca 50 min) så länge det inte är väldigt dåligt väder samt tränar på gym. De hela leder faktiskt till att vi utövar någon av dess tre aktiviteter så gott som varje dag.

Frågan är om man kan säga att Wow ger mig bättre hälsa? Det verkar nästan så.

Välkommen till gröna rum

Jag och Per tänkte ge oss på det här med att odla och plantera.

Först ut är en chilifrukt som Per hade torkat frön från. Alldeles egen köpt i butik. Den planterades för ca en vecka sedan och är redan sugen på våren.

Nummer två är persilja som planterades igår. Inte mycket för världen just nu, men kanske om en någon vecka eller två.

Jag håller er uppdaterade.

Levande död

Jag känner mig tom. Det är inte en speciellt rolig känsla. Jag lever och fungerar rent fysiskt, men jag undrar ibland: "för vad?". På insidan känner jag mig död. Det fanns en gång ett driv i mig som jag inte känner av längre. Det fanns en Mattias som trots sin bitska uppsyn och pessimistiska kommentarer hade en visst lust och glädje i det han skapade.

Nu känner jag mig till största delen tom. Som om Krabban Sebastian hade tappat sitt skal. Eller kanske snarare har tappat både taktpinnen och sin musa.

Visst finns det saker att glädjas åt, men vid vissa tillfällen är jag trots allt lite rädd för framtiden.

Så vad var problemet?

Jag och Per beställde fler kanaler till lägenheten för en vecka sedan. Comhem. Vi fick uppfattningen att vi man inte behövde någon Digital-TV-box eftersom vi bor i ett Comhem-hus. Några dagar senare fick vi ett brev med ett digital-TV-kort i. Efter att jag ringt och frågat vad jag ska med det till - Lås bara upp kanalerna för i *pip*! - så stod det klart att vi var tvugna att ha en box. Skit!

Idag ringde jag och skulle avbeställa.

"Du vill inte ha det analoga paketet då? Du få ju dessutom telefonpaketet gratis och en gratis telefon. Funkar direkt!" - Klappat och klart! Tack fröken!

Tanken var egentligen att jag skulle ha lagt upp en bild på mina nya glasögon idag. Problemet var bara att jag själv inte var så snygg idag, och lite av grejen är väl hur jag ser ut i dem. Det får bli en annan gång. Kanske till helgen.

Where is my mind?

Idag var första dagen på länge som jag såg solen. I övrigt så tycker jag att mitt förra inlägg håller sig. Men ja, jag vandrade skogsslingan med en videkvist i handen och solbadade sittandes på en sten.

Petter dök upp i fredags. Jag som inte kommer ut särskilt ofta fick njuta av lite sporadiskt vandrande i stan. Kaffe, muffins, scones. Vi tittade även in i en kyrka där det verkade vara något katolskt på gång. Det drog såklart igång religionssnacket. Jag tror jag uppskattar det mer nu, jag känner mig mer intresserad nu. Jag undrar vad som är på gång där uppe egentligen.

I övrigt så har jag lidit av bankande huvudvärk hela söndagen, undrar om jag sover för lite. Jag sitter troligen vid datorn för mycket.

God natt!

Why does it always rain on me?

Undrar om vädergudarna har något emot mig eller om det bara är så att det passar att dumpa vatten där jag befinner mig.

Min känsla är att det kommer mer eller mindre regn varje dag, och har så gjort åtminstone den senaste veckan. Jag baserar detta på dessa två tecken.

1. Jag har två par skor som lämpar sig för mildare väder, ett par har hål i sulan och det andra paret är ett par loafers. Skorna med hål i sulan kan inte användas om det är blött på marken ute. Jag har inte använt dem på väldigt länge känns det som.
2. Per (min ädle kamrat och vapendragare) sade "Nu när det är Mars ska vi minsann ut och springa". Detta har inte hänt p.g.a. vädret som gör slingan till lervälling.

Även om det inte är sol så vore det trevligt om det kunde sluta vara så blött, tack! Jag blir ledsen och deprimerad av det. Det känns som Duskwood.

Reserverad sittplats

SJ har tydligen ändrat systemet igen. Tydligen så får man inte någon reserverad sittplats i tåget när man köper biljett numera. Vore det inte bara enklare att istället för att bli bortkörd vid varje station så ger man alla en viss plats på tåget? Just det, nu får man betala för att slippa flytta sig.

Nästa gång får jag väl ge dem 25 spänn extra så kanske jag får sova/läsa/sitta på ett ställe hela vägen istället för att bli flyttad som boskap. Jag blev lite trött på det faktiskt.

Men det var kanske helt enkelt min dag idag... kyrkan jag hade tänkt gå till för söndagsgudstjänst var stängd. Antar att de försöker samla ihop mer folk i de lite större kyrkorna.

Utöver dessa två störmoment så var helgen tipptopp.