The Pursuit of Happyness, part I

Två veckor in i en pojkdröm. Pinball Dreams skapare sitter vid bordet bredvid. Var det såhär jag ville ha det? Var detta min dröm? Är den nu uppnådd?

I mina uppgifter skickas jag mellan hopp, förtvivlan och finess. Känslan av att vara lite förvirrad bland tusentals rader kod, som dessutom uppdateras varje timme, är inget jag njuter av direkt. Men känslan att trots förvirringen lyckas räta ut ett och annat och få ett resultat är desto roligare. Ska min fulkod in här? Build failed efter första incheckningen. Apan gråter. Crap! En fix här. Assert error! Ett fulhack där! Success! Apan blev glad igen.

Vem är jag i detta rum? Just nu är jag medelmåttan. Den nye, den förvirrade, den som vill passa in så fort det bara går. Den med potential?

Jag saknar fortfarande min musa.