Jag och Per tänkte ge oss på det här med att odla och plantera.
Först ut är en chilifrukt som Per hade torkat frön från. Alldeles egen köpt i butik. Den planterades för ca en vecka sedan och är redan sugen på våren.
Tuesday, April 29, 2008
Välkommen till gröna rum
Posted by Mattias kl. 9:19 PM 0 comments
Labels: vardag
Wednesday, April 23, 2008
Angelina chockar
Life or Something Like It var tisdagens film på SVT. Enkel story och ett förutsägbart slut är vanligtvis ingen höjdare. Denna dag blev det dock till en ganska lagom "feel good"-upplevelse i det lilla hemmet i Johanneshov. Något som var än mer överraskande var att den faktiskt hade en ganska vettig moralkaka. Positivt överraskad. Tack.
Posted by Mattias kl. 11:38 PM 0 comments
Labels: film
Sunday, April 13, 2008
El Perro del Mar + vitlök
Jag och Daniel gick på konsert med El Perro del Mar i torsdags. Kvällens huvudakt var egentligen Lykke Li men hon fick tyvärr ställa in på grund av halsont. Istället blev Ass förband till El Perro...
Det var dessutom oerhört skönt och härligt med en sittkonsert istället för den vanliga "stå-och-gruffa"-modellen.
Efteråt gick vi på Garlic & Shots. Friterade potatisskal och isterband med mos sköljdes ner med öl. Husmanskost på ett stiligt sätt helt klart. Stället gick i en 60-tals Elviskänsla och deras twist med att ha vitlök i allt de serverar kändes väldigt bra. Roligt och gott! Kanske lite hög prisklass, men det kunde ha varit värre också.
Posted by Mattias kl. 1:10 PM 0 comments
Monday, April 7, 2008
Snippet
A snippet that I like... no more, no less.
Hello my love
It's getting cold on this island
I'm sad alone
I'm so sad on my own
The truth is
We were much too young
Now I'm looking for you
Posted by Mattias kl. 10:43 PM 0 comments
Labels: musik
Tuesday, April 1, 2008
Levande död
Jag känner mig tom. Det är inte en speciellt rolig känsla. Jag lever och fungerar rent fysiskt, men jag undrar ibland: "för vad?". På insidan känner jag mig död. Det fanns en gång ett driv i mig som jag inte känner av längre. Det fanns en Mattias som trots sin bitska uppsyn och pessimistiska kommentarer hade en visst lust och glädje i det han skapade.
Nu känner jag mig till största delen tom. Som om Krabban Sebastian hade tappat sitt skal. Eller kanske snarare har tappat både taktpinnen och sin musa.
Visst finns det saker att glädjas åt, men vid vissa tillfällen är jag trots allt lite rädd för framtiden.
Posted by Mattias kl. 10:51 PM 2 comments
Labels: personligt, vardag